Inte lätt alla gånger

Nu är första arbetsveckan efter semestern avklarad. En vecka som har varit intressant och bra på alla sätt. Många möten med olika personer. För oss som arbetar med människor i någon form av nöd, innebär det att ständigt ställas inför oväntade och ibland obegripliga situationer.

Många klagar på äldreomsorgen och visst kan klagomålen i en del fall vara helt berättigade. Men samtidigt vill jag påpeka att arbetet med att ta hand om svårt sjuka äldre är ett avancerat arbete och i dessa tider med ekonomi i svajning, både i kommuner och landsting, så finns det många som drabbas av mer eller mindre tråkiga konsekvenser.

Det kanske är så att vi har den uppfattningen att äldreomsorg innebär att ta hand om söta små tanter som vill ha hjälp att koka sitt kaffe. Så är det inte. De som vi inom omsorgerna tar hand om är precis som folk i allmänhet. Alltså trevliga, otrevliga, intelligenta, ointelligenta, dryga, generösa, snälla, dumma etc etc.

Lägg då på det svåra sjukdomar, inte sällan livshotande, så kanske man kan förstå det komplicerade i hela situationen. Vi har missbrukare med förstörda hjärnfunktioner som drabbas av demenssjukdomar. Vi har människor med depressioner, maniska tillstånd, abstinens, cancer i slutstadiet, andningshindrande sjukdomar som skapar den värsta ångest man kan tänka sig. 

Allt detta och mycket därtill ska den hårt arbetande omsorgspersonalen dagligen tackla och med kvalitet ta hand om. Personal som kanske inte har någon sorts vårdutbildning. Inte konstigt då att det går fel ibland. Att det som personal gör i god tro är så galet, att man inte tror att det är sant.

Jag är övertygad om att det i samhället finns ekonomiska medel, som skulle kunna omfördelas och komma de mest sjuka äldre till godo. Vi har alla ett ansvar att ställa frågor om detta till styrande politiker. Liksom vi har ett ansvar att uppmärksamma bristerna i vården.

Men vi har också ett ansvar att se det goda som många människor utför i sina yrken. Att uppmärksamma och belöna de under som faktiskt sker varje dag.